Maten

Mina matrutiner

Jag (husse Arne alltså) börjar dagen med att släppa ut Vladimir en kort stund, och gå ner och hämta tidningen. När den är läst på kökssoffan blir det gröt och kaffe vid sju. Det står man sig bra på. Vid lunch äter jag en liten smörgås. Jag har inte så stor aptit nu, men läkaren säger att det är viktigt att inte låta aptiten bestämma helt och hållet, att jag blir för svag då. Jag kan inte bli för svag nu när jag har Vladimir, jag måste orka komma ut med honom, så jag försöker få ner den där mackan även när det tar emot.

Huvudmålet är en middag framåt kvällen, men där kan det bli olika. Ibland är jag bortbjuden till min bror, då blir det rejäl mat. Helst kött och potatis. Hans fru jagar, så då blir det fint kött. (Varken han eller jag har fastnat för jakten konstigt nog, annars är det väl något man förväntar sig av norrländska män.) Är jag och Vladimir nere vid affären kan det hända att det blir en pizza. Då finns det anledning att stanna bland människor lite längre, och ibland kan det ju behövas att bara få vara bland folk utan att prata med dem så värst mycket. Speciellt på vintern har jag dagar när jag försöker träna på matlagning och göra nya rätter, då kan det också bli rejält. Andra gånger blir det bara en macka igen. Det blir väldigt olika, doktorn skulle nog inte vara så nöjd med det där.

Vladimirs matrutiner

Att ordna rutiner för Vladimir är enklare. Han får mat på morgonen och kvällen. En skopa torrfoder varje gång, och på morgonen ger jag också honom en halv burk mjukmat. Som jag har förstått det är torrfodret bättre på det sättet att det tar längre tid innan det kommer ut i andra änden, och att hundens kropp tar upp mer av det nyttiga. Men som andra hundar jag haft och träffat så är det mjukmaten som lockar och som höjer humöret. Han får vara ute och springa så mycket att jag inte behöver tänka så noga på kalorierna, så visst kan han få sin mjukmat. 

Det är samma varje dag, och jag försöker hålla samma tider. Då blir det minst gnäll. Det händer att jag ger honom en bit av min mat, om jag har något hans mage kan tåla och som han kan gilla, men aldrig att han får det när han tigger. Som belöning har jag en påse med torkat kött, men det blir inte så ofta att han behöver det, han sköter sig så bra ändå. Det blir mest om vi ska till veterinären eller om det är något särskilt som han tycker är svårt att vara med om, då får han en bit eller två.